Föreningen Norden på Åland r.f.

KONTAKTINFORMATION

+358 (0) 18 17279
Öppet 10.00-14.00
Lunch 12.00-13.00

Nordiska litteraturveckan inleds på måndag

Årets konstverk är skapat av illustratören Anni Wikberg från Åland

Nordiska litteraturveckan är ett projekt som under Föreningarna Nordens Förbund verkar för att sprida läsning, nordisk litteratur och bildningsideal i Norden och dess närområden. Måndagen den 9 november 2020 startar årets upplaga av Nordiska litteraturveckan för att manifestera högläsning, nordisk berättartradition och litteratur. Det blir en vecka med uppläsningar, utställningar, debatter och kulturupplevelser på tusentals bibliotek, skolor och samlingslokaler runtom i Norden och dess närområden. När det är som mörkast i våra länder, tänder vi ett ljus och läser en bok. Detta är grundkonceptet för Nordiska litteraturveckan.

Måndagen den 9 november är den stora högläsningsdagen.

Det är då vi skall försöka få så många institutioner som möjligt att delta. Möjligen blir det inofficiellt världsrekord när man på mer än 2000 platser simultant högläser årets utvalda texter på respektive språk. 

Årets tema är ”Norden i världen”

Nordiska litteraturveckan består av två delar: 

Kura Gryning är namnet på högläsningen för barn och unga på morgonen (vid 9 tiden)

Kura Skymning är namnet på högläsningen för vuxna på kvällen (vid 19 tiden).

För närmare information i just Din kommun, se närmare lokal affischering !

Alla räknas
Kristin Roskifte (NO)
Mördarens apa
       Jakob Wegelius (SE)
Ärr
Auður Ava Ólafsdóttir (IS)

Islandsutställningen öppnad

Igår öppnades fotoutställningen ”Island – Naturmakt” av Föreningen Norden på Ålands ordförande Maiken Poulsen Englund och Islands honorärkonsul Nils-Erik Eklund med vernissage i Mariehamns Stadsbibliotek. Utställningen presenterar fantastiska bilder från Island tagna av professor em. Lauri Lajunen. Utställningen kan ses fram till 25 november

.

Island – Naturmakt , isländsk fotoutställning i Mariehamns Stadsbibliotek

Islands honorärkonsul Nils-Erik Eklund arrangerar i samarbete med Föreningen Norden på Åland en fotoutställning i Stadsbiblioteket under tiden 3 – 25 november.

Bilderna är tagna av Islands honorärkonsul i Uleåborg Lauri Lajunen.

Utställningen som invigs tisdag 3 november är också ett led i firandet av föreningens 50-års jubileum.

Norska prisvinnaren Barn visas av Föreningen Norden på Åland

Föreningen Norden på Åland r.f:s filmserie med nordiska filmer fortsätter igen på onsdag i Bio Savoy. Filmvisningarna är ett samarbete med Walhalla r.f.

Den här gången har vi det unika tillfället att visa vinnarfilmen av Nordiska Rådets filmpris 2020, den norska filmen Barn, som tilldelades det prestigefyllda priset vid Nordiska Rådets digitala prisgala igår kväll i Reykjavik, som streamades över hela Norden.

Nordiska rådets filmpris 2020 tilldelades manusförfattaren och regissören Dag Johan Haugerud och producent Yngve Sæther.

Haugerud skildrar komplexa och engagerande personligheter och situationer i en brett upplagd film som även blir en historia om det moderna Norge. Föräldrarnas politiska ideologi sipprar in i diskussionerna de har om barnen och hur de ska tas hand om. Skolans rektor upplever att kraven från systemet och byråkratin strider mot hennes egna önskningar och impulser. Detta är fröet till något av Barns mörka komik, som bidrar till att filmen aldrig blir tung att se på, även om den handlar om ett tungt tema. Humorn lyser också igenom i scenerna där de vuxna, med varierande framgång, måste lägga band på sin egen fåfänga och aggressivitet för att upprätthålla fred och fördragsamhet. Någon upptäcker sidor hos sig själv som de inte är stolta över. Kanske är de vuxna också barn, innerst inne.

Prissumman på 350 000 danska kronor delas mellan regissör, manusförfattare och producenter – priset uppmärksammar filmen som kollektiv konstform, en summa av mångas insatser. Nordiska rådets filmpris delas i år ut för 17:e gången och har gått till Norge en gång tidigare, till Joachim Triers Louder Than Bombs (2016).

Dag Johan Haugerad, Foto: Norden.org

Nordiska rådets filmpris delades ut för första gången på försök 2002 i samband med Nordiska rådets 50-årsjubileum. Det blev permanent 2005 och har sedan dess delats ut varje år tillsammans med Nordiska rådets andra priser för musik, litteratur, barn- och ungdomslitteratur och miljöarbete.

Avsikten med filmpriset är att det ska främja produktion av nordisk film och utveckla den nordiska filmmarknaden och på längre sikt också bidra till att stärka nordisk film internationellt. Det skall gå till en långfilm som är förankrad i den nordiska kulturen, har ett högt konstnärligt värde, har utmärkt sig genom artistisk originalitet och utgör ett helgjutet verk. 

Tidigare års vinnare är: Hjärter dam (2019), Woman at War (2018), Little Wing (2017), Louder Than Bombs (2016), Fúsi (2015), Om hästar och män (2014), Jakten (2013), Play (2012), Svinalängorna (2011), Submarino (2010), Antichrist (2009), Du levande (2008), Konsten att gråta i kör (2007), Zozo (2006), Dråpet (2005) och Mannen utan minne (2002).

Grönlandsutställningen invigd

Igår invigdes Grönlandsutställningen med unika fotografier från Grönland med vernissage i Jomala nya bibliotek.

UPPIKs ordförande Kaj Rönnberg höll ett intressant föredrag i samband med invigningen av utställningen och Varste Mathaussen Berndtsson uppträdde med en traditionell grönländsk maskdans.

Utställningen är öppen för allmänheten fram t.o.m. 8 november under Jomala biblioteks ordinarie öppettider.

UPPIKs ordförande Kaj Rönnberg höll ett intressant föredrag om Grönland i samband med invigningen av fotoutställningen. (Foto: Föreningen Norden på Åland)
Varste Mathaeussen Berndtsson förbereder sig för inför sin maskdans. (Foto: Föreningen Norden på Åland)
Foto: Föreningen Norden på Åland
Foto. Föreningen Norden på Åland

Unik fotoutställning visas på Åland

Föreningen Norden på Åland r.f. har fått den unika möjligheten att tillsammans med UPPIK – vänskapsföreningen Finland – Grönland presentera en utställning om Grönland med spännande fotografier och fakta.

Vad vet du om Grönland? Vad vet du om Grönland av idag? Grönland, eller rättare Kalaallit Nunaat, är en del av det Danska Riksfælleskapet och har en autonomi påminnande om Ålands. Grönland är medlem i Nordiska Rådet och är en aktiv partner i ’Västnorden’ tillsammans med Island och Färöarna. Som en följd av klimatförändringen är Grönland och Arktis alltmer i blickpunkten. Också stormakterna har visat ökat intresse för Grönland. Alla minns vi väl USA:s utspel om att få köpa Grönland för någon tid sedan?

UPPIK, vänskapsföreningen Finland-Grönland rf är grundad år 1998. Med sin verksamhet vill Uppik göra Grönland och dess invånare mer bekanta för oss finländare, samt befrämja kontakterna mellan Finland och Grönland. Föreningen är tvåspråkig och fungerar likvärdigt på svenska och finska. ’Uppik’ betyder fjälluggla på grönländska. Vår logotyp är designad av grafikern Erik Bruun.

Uppikföreningens logo

Utställningen visas i Jomala Bibliotek under tiden 12 oktober – 12 november.

I anslutning till invigningen i Jomala Bibliotek måndag 12 oktober kl. 18.00 kommer också Varste Mathaeussen Berndtsson att uppträda med ett programnummer.

UPPIKs ordförande Kaj Rönnberg kommer också att medverka under invigningen av utställningen.

Således kan vi erbjuda en unik möjlighet för alla att närmare bekanta sig med Grönland, kanske för många av oss, den mest okända regionen i Norden.

Föreningen Norden på Åland visar en ny Nordisk film

Föreningen Norden på Åland r.f:s filmserie med nordiska filmer fortsätter igen på onsdag 7 oktober i Bio Savoy, sal 2, kl. 18.15. Filmvisningarna är ett samarbete med Walhalla r.f.

Pris: Endast 5 euro / person (OBS! Kontant betalning)

Den här gången visar vi den isländska filmen ”Mjölkkriget”, som har regisserats av den prisbelönte regissören Grímur Hákonarson som regisserat bl.a. ”Bland män och får”

Mjölkkriget (2019), 92 min, – F 12 -, engelsk textning

Filmen handlar om den viljestarka, upproriska mjölkbonden Inga som bestämmer sig för att förklara krig mot det kooperativ som styr med maffiametoder i ett litet isländskt samhälle. Oddsen är emot henne efter makens plötsliga bortgång, gården är skuldsatt och mjölkpriserna pressade. Men Inga sätter man sig inte på i första taget! När hon konfronterats med kooperativets hänsynslöse chef står det klart för henne att hon måste få med sig byns övriga bönder på sin sida för att vinna. En historia om isländsk kämpaglöd.

I huvudrollen som Inga ser vi Arndís Hrönn Egilsdóttir.

Föreningen Norden på Åland visar filmen ”Sune – Best man”

Matinéföreställning nu på söndag 27.9 kl. 16.00 i Bio Savoy, sal 2.

                             SUNE – BEST MAN (2019), 88 min , – F 7 –

  Inträde: 5 euro/person, 10 euro/familj (OBS ! Kontant betalning)

          Sune skall åka på en hemlig klassresa, men upptäcker att det är samma helg som morfar fyller år, vad skall han göra ?  Kom och se filmen !

NORDENloppet – ett motionsevenemang för hela familjen

Som ett led i firandet av Föreningen Norden på Åland 50 år lanserar vi nu NORDENloppet, ett motionslopp för hela familjen lördag 5 september i Mariehamn.

Start och mål är förlagd till Lilla Holmens entré och man kan gå, jogga eller löpa 2,5 kilometer eller 5 km i naturskön och bilfri miljö i Tullarns Äng och Lilla Holmen längs gång- och cykelbanor med utsikt över Slemmern.

Längs den snitslade banan besöker Du våra åtta nordiska huvudstäder i Norden och självstyrande områden där en liten tipsrunda väntar !

Starttid: 14.00 – 15.00 (med tanke på säker distansering)

Ingen tidtagning

Vätskekontroller: Tag gärna med en vattenflaska under loppet

Startavgift: 5 euro/person, 10 euro/familj

Priser: Diplom till alla deltagare

Vatten, saft och bulle till alla deltagare efter målgång

Arrangörer:

Föreningen Norden på Åland r.f. Ålands Motionsförbund

Coronakrisen en väckarklocka Vart tog den nordiska tilliten vägen?

FNF debattartikel 18.08.2020

För det nordiska samarbetet har coronaviruset varit en väckarklocka. I kristider står enskilda länder i allmänhet sig själva närmast, men icke desto mindre har frånvaron av koordinering varit ett bakslag för den nordiska gemenskapen. Och dessvärre en uppföljning på misslyckandet i samband med flyktingkrisen hösten 2015.

Tillit till varandra och till myndigheter brukar anses höra till de ”nordiska värderingar” som skiljer vår region från de flesta andra. Enligt en rapport (2017) från Nordiska ministerrådet är tillit Nordens guld. Tilliten till de nationella myndigheterna har förvisso varit stark i alla nordiska länder sedan krisen bröt ut, medan tilliten mellan de nordiska länderna, såväl stater som befolkningar, har kraftigt försvagats. Politikers och andra beslutsfattares kommentarer, för att inte tala om diskussionen på sociala media, har varit dyster läsning och nordisk gemenskap har lyst med sin frånvaro.

Hur skall tilliten byggas upp igen och gemenskapen stärkas?

Statsministrarna efterlyste hösten 2019 en ny vision för det nordiska samarbetet 2030, som de nordiska samarbetsministrar och Nordiska ministerrådet utarbetat i år. Visionen, som syftar till att Norden skall vara världens mest integrerade och socialt hållbara region 2030, presenterades före coronakrisen och har tre grundpelare:

  • Ett grönt Norden. Målsättningen är en grön omställning av samhället som bygger på koldioxidneutralitet och en hållbar cirkulär och biobaserad ekonomi.
  • Ett konkurrenskraftigt Norden. Staterna ska främja grön tillväxt baserad på forskning, innovation, mobilitet och digital integration.
  • Ett socialt hållbart Norden. Målet är en inkluderande, jämställd och sammanhängande region med gemensamma värderingar och stärkt kulturutväxling och välfärd.

Målsättningen är självfallet lovvärd, men krisen har visat att det finns stora brister i samarbetet och visionens mål ter sig avlägsna. För att visionen skall bli verklighet krävs stärkt samarbete på miljö- och klimatsamarbetet och det betyder i praktiken stora omfördelningar i den officiella nordiska samarbetsbudgeten.

De första åtgärderna har redan skrivits ner i budgetplanerna för 2021 – 24 och visar att kultur- och utbildningsområdet nedprioriteras. Enligt förslaget skall 23 procent av anslagen för det nordiska kultursamarbetet avskaffas och fördelas på miljöprojekt i stället. Nedskärningarna ska genomföras etappvis och kultursamarbetet förlorar cirka 12 miljoner euro och utbildningsområdet 4,7 miljoner euro. Miljösamarbetet föreslås få ett tilläggsanslag på 7,2 miljoner euro.

Nedskärningar, som drabbar nordiska kulturaktörer hårt, försvaras med att kultur och utbildning förblir ett av de största samarbetsområdena även i framtiden. Men särskilt skrivningen om ett socialt hållbart Norden rimmar illa med planerna på att spara in på kulturområdet som sedan över 100 år tillbaka betraktas som den nordiska gemenskapens sammanhållande kitt.

Sedan Föreningarna Norden (i Danmark, Norge och Sverige) grundades 1919 har de nordiska länderna ibland stått i olika läger och valt olika (säkerhetspolitiska och ekonomiska) lösningar, men den folkliga sammanhållningen och solidariteten har byggt på en gemensam historisk och kulturell bakgrund.

I sviterna av coronakrisen är det inte motiverat att försvaga det sammanhållande kittet. Utan kunskap om och förståelse för varandra är det svårt att effektivera samarbetet på nya områden. Miljö- och klimatsamarbetet skall naturligtvis stärkas, men det får inte ske på bekostnad på kultur- och utbildning.

Risken är stor att vi få se åtgärder som skadar kultur- och utbildningsområdet rejält, men som innebär liten eller ingen långsiktig nytta på miljö- och klimatområdet.

Gemensamma nordiska gröna lösningar inom transport och infrastruktur kan hur som helst inte genomföras inom ramen för den officiella nordiska samarbetsbudgeten som går på drygt 129 miljoner euro (en kostnad på cirka 5 euro per nordbo per år), utan kräver skilda satsningar från varje land.

Det krävs långsiktiga investeringar för att bygga ut gränsöverskridande gröna projekt. Här kunde regeringarna involvera Nordiska investeringsbanken och dess dotterbolag Nefco som båda är nordiska framgångssagor när det gäller gröna investeringar och grön tillväxt.

För att återuppbygga tilliten mellan länderna krävs en medveten satsning på program och projekt som stärker gemenskapen. Föreningarna Norden förvaltar tre betydelsefulla program:

  • Nordjobb (förmedling av säsongarbete, bostad och fritidsprogram åt nordiska ungdomar),
  • Norden i skolan (en undervisningsplattform på fem huvudspråk i Norden med syfte att stärka den skandinaviska språkförståelsen),
  • Litteraturveckan (som genom högläsning lyfter fram nordisk litteratur i Norden och Baltikum).

Alla tre är finansierade av Nordiska ministerrådet. Det är en välfungerande treklöver som stimulerar mobiliteten i region, stärker språkgemenskapen och kunskapen om grannländernas kultur. Det sistnämnda programmet har Ministerrådet för kultur strukit i sitt budgetförslag för 2021.

I stället för att skära ner borde regeringar prioritera a) mobilitet, så att ungdomar ges möjlighet att lära sig mer om förhållandena i de nordiska grannländerna, b) kultur- och undervisningsprogram, som både riktar sig särskilda målgrupper och når ut till den breda allmänheten för att skapa ett socialt hållbart Norden. Ingenting hindrar att miljö- och klimatfrågor ingår i den satsningen.

Nordiskt samarbete behöver mera medel, inte mindre. Nordiska ministerrådets budget har minskat under se senaste decennier i synnerhet om man jämför med växten i de nordiska ländernas BNP. I själva verket Ministerrådets budget hälften mindre än för några decennier sedan.

Arenor för fördjupat samarbete finns. De så kallade nordiska pärlorna, de bilaterala mötesplatserna Hanaholmen (Finland), Biskops Arnö (Sverige), Voksenåsen och Lysebu (Norge) och Schæffergården (Danmark) lämpar sig bra för ändamålet. Dessutom håller sig Nordiska ministerrådet med kulturinstitutioner i Helsingfors, Mariehamn, Reykjavik, Tórshavn och Nuuk. Föreningarna Norden täcker hela regionen med sina distrikt och lokalföreningar.

Vi behöver inte uppfinna hjulet på nytt. Utgångspunkten bör vara att vi ska bygga upp tilliten mellan de nordiska länderna och självstyrelseområdena på det vi har gemensamt och öka förståelsen för det som skiljer oss åt.

Hrannar Björn Arnarsson

Ordförande för Föreningen Norden Island och ordförande för Föreningarna Nordens Förbund 2020

Marion Pedersen

Ordförande för Föreningen Norden Danmark

Åsa Torstensson

Ordförande för Föreningen Norden Sverige

Juhana Vartiainen

Ordförande för Pohjola-Norden

Rune Mørck Wergeland

Ordförande för Föreningen Norden Norge

Turid Christophersen

Ordförande för Föreningen Norden Färöarna

Majken Poulsen Englund

Ordförande för Föreningen Norden Åland

Jens Kristian Øvstebø

Föreningarna Nordens Ungdomsförbund

RSS Nyheter om det nordiska samarbetet

  • Ett fel har uppstått; flödet är troligen nere. Försök på nytt senare.

Nordjobb

Litteraturveckan

Info Norden

Norden i skolan